Innan en bok kan sättas och skickas till tryck behöver bokens inlaga – text, bilder och allt annat mellan pärmarna – formges. Den som formger en bok måste ta ställning till en lång rad frågor:
- Vilken sidstorlek ska boken ha?
- Vilka marginaler ska sidorna ha?
- Vilka typsnitt och typgrader ska användas? Vilket radavstånd?
- Hur ska texten justeras? Vilka avstavningar tillåts?
- Ska boken vara i färg? Hur många färger?
- Ska boken illustreras? Hur? (Och av vem?)
- Vilket papper ska boken tryckas på?
- Ska boken ha hårda pärmar, eller är det en pocketbok?
Här ska vi titta på när man kan och bör trycka i färg, och vilka färger som kan användas. Vi funderar också över förutsättningarna och behoven när en bok ska illustreras.
Färg
Det är sällan meningsfullt att trycka en roman i färg, så länge den inte är illustrerad. I facklitteratur och läromedel kan man ha stor nytta av både fyrfärgstryck och en extra dekorfärg.
Fyrfärgstryck
Fyrfärgstryck är ett måste om boken ska innehålla foton eller illustrationer med varierande färger. Fyrfärg innebär att tryckeriet trycker med färgerna cyan, magenta, gult och svart (CMYK), som kan ge upphov till en stor mängd olika färger när de blandas.
Dekorfärg
Om man i stället för fyrfärgstryck väljer endast en extra dekorfärg så plockas den vanligtvis från Pantone-skalan med tryckfärger. (Ibland kallas skalan PMS, Pantone Matching System.) Färgen blandas till av tryckeriet särskilt för boken, och blir en exakt färgnyans.
Enbart en extra färg ger mindre möjligheter till variation än fyrfärgstryck, men den går att trycka i procent av färgmättnad, där 0 % är helt genomskinligt och 100 % är fullständig färgtäckning. Man kan också välja färger med speciella egenskaper, till exempel neon- eller metallfärger. Att använda en pantonefärg kan bli billigare än fyrfärgstryck, och räcker ofta långt om boken innehåller enklare färgplattor eller ritningar.
Pantonefärger går vanligtvis också att blanda med den vanliga tryckfärgen, som i regel är svart, i olika procentandelar. Men vill man går det även att kombinera fyrfärgstryck och en (eller flera) pantonefärger. Det är i regel bara nödvändigt om man är ute efter väldigt specifika färgtoner eller effekter.
Illustrationer
Många sorters böcker behöver illustrationer av olika slag. Det kan vara allt från informativa diagram och scheman till stämningsskapande figurer. Förlag anlitar ofta särskilda illustratörer, och illustrering ingår därför inte alltid i formgivarens uppgifter. Illustrationerna behöver dock passa ihop med bokens formgivning. Därför är det bra ifall formgivaren kan ge illustratören besked om bokens satsyta, typsnitt och färger för att illustrationerna ska passa ihop med resten av inlagan.
Vektorgrafik
Illustrationer är ofta gjorda som vektorgrafik. De består då av matematiskt beräknade banor och kurvor (vektorer) som kan skalas upp hur mycket som helst utan att förlora i bildkvalitet. En illustration i vektor-format är alltid tryckbar, sett till upplösningen. Däremot kommer typsnittstorlekar och linjebredder att ge ett inkonsekvent intryck ifall illustrationerna är förminskade eller förstorade olika mycket. Därför är det alltid bäst att på förhand bestämma hur stora illustrationerna får vara, så de kan tryckas i »naturlig storlek«.
Rastergrafik
Den andra typen av illustrationer kallas för rastergrafik. Det innefattar foton, teckningar som scannats in och all annan grafik som är baserad på pixlar. Rastergrafik kan inte förstoras hur mycket som helst utan att tappa i kvalitet. Läs mer om det i artikeln Är bilden tryckbar?
(Foto: Dietmar Rabich, Dülmen, Hausdülmen, Eichhörnchen — 2020 — 2501, CC BY-SA 4.0)
Tabeller är (oftast) inte illustrationer
Ibland betraktas tabeller, det vill säga text uppställd i rader och kolumner, som en sorts illustrationer. Och i vissa avseenden är de förstås det. Men ut formgivarens och boktypografens perspektiv är det mer praktiskt och logiskt att se på tabeller som en sorts text. Både Microsoft Word och Adobe Indesign har utmärkta funktioner för att skapa och hantera tabeller som en del av texten i ett bokmanus. Det finns alltså vanligtvis inga fördelar med att tabeller levereras som separata dokument, eller skapas i grafikprogram som Illustrator eller Photoshop.
Slutsats
Färg och illustrationer är betydelsefulla för hur en bok uppfattas och upplevs. För att boken ska upplevas som en enhet bör illustrationerna vara anpassade till bokens färgsättning, men även till dess typografi och layout. Kombinationer av väl valda signalfärger och en distinkt stil i illustrationerna kan få en bok att kännas mer inbjudande, lättläst och minnesvärd.
