Innan en bok kan sättas och skickas till tryck behöver bokens inlaga – text, bilder och allt annat mellan pärmarna – formges. Den som formger en bok måste ta ställning till en lång rad frågor:

Här ska vi reda ut vad justering innebär och hur det påverkar texten. Vi ska också titta på vad som är lämpligt för avstavning.

Justering – linjering och avstånd

Styckejustering

Justering syftar delvis på hur textraderna linjerar på sidan – i vänsterkant, högerkant, centrerat eller längs båda marginalerna. Detta kallas ibland »styckejustering«. I de flesta böcker som sätts idag är brödtexten marginaljusterad, med varierande avstånd mellan ord och tecken för att fylla ut varje rad. Texten upplevs ofta som mest lugn och harmonisk ifall den är marginaljusterad.

Stycken som bara består av en–två rader kan dock se märkliga ut om de är marginaljusterade. Ifall en bok har många sådana stycken kan det därför vara lämpligt med vänsterjusterad text i stället. Text i smala spalter, som faktarutor eller bildtexter, kan bli svårlästa ifall de marginaljusteras, eftersom det blir svårare att få till ett balanserat radfall i smala spalter. Rubriker och dikter bör i princip aldrig vara marginaljusterade.

I barnböcker och annan litteratur där läsligheten är extra prioriterad väljer man ofta vänsterjusterad brödtext, eftersom ojämn högerkant anses underlätta när läsaren ska hitta från textrad till textrad. Rubriker kan vara vänsterjusterade, eller centrerade om man eftersträvar en klassisk känsla. Högerjusterad text är ovanligt i böcker som använder det latinska alfabetet.

Teckenjustering

Justering kan också syfta på hur mycket luft som får förekomma mellan ord och tecken. Detta kallas för »teckenjustering«. Teckenjustering är extra relevant vid marginaljusterad text, då det lätt uppstår vita »floder« av mellanrum mellan orden. För att motverka detta kan typografen uppmuntra jämnare spridning av tecknen på varje rad genom att tillåta olika mycket luft mellan ord och tecken. Det finns olika skolor om hur man bäst justerar ord- och teckenmellanrum. En del formgivare, exempelvis Christer Hellmark, anser att endast ordmellanrummet bör variera. För egen del ändrar jag gärna både ord- och teckenmellanrum, och kan till och med låta tecknens bredd variera med någon halv procent. Generellt kan man dock säga att många typsnitt tål extra luft mellan tecknen utan att läsningen försvåras. Ofta kan läsbarheten till och med bli bättre av några procents teckenmellanrum. Ordmellanrum bör dock inte bli mycket bredare än bokstaven »i«.

Before Image After Image
Genom att ändra tecken- och ordmellanrum och anpassa teckenbredden kan man få texten att bli jämnare och mer harmonisk.

Avstavningar

Marginaljusterad text ska gärna vara frikostig med avstavningar för att textflödet ska bli så jämnt som möjligt utan störande gluggar i texten. Men hur frikostig? Standardinställningarna i Adobe Indesign tillåter att ord med minst fem bokstäver avstavas, men inte före de två första eller efter de två sista bokstäverna. Det får bara förekomma avstavningar på tre rader i följd, och avstavningszonen (hur långt in på raden Indesign letar efter en lämplig plats att avstava) är 12,7 mm (en halv tum) bred.

Standardinställningarna för avstavning i Indesign.

Allt detta går att anpassa, och mer därtill. Man kan exempelvis ange att ord med versaler (som namn) eller sista ordet i ett stycke inte ska avstavas, eller att ord inte får avstavas mellan två kolumner.

Vilka som är de bästa inställningarna varierar beroende på diverse faktorer: textens typsnitt och storlek, radlängden, hur vanligt det är med långa ord, målgruppen med mera. I huvudsak finns det två krafter som drar: hur mycket textens teckenjustering får variera och hur mycket begripligheten påverkas av avstavningar. Ju färre avstavningar som tillåts desto mer behöver ord- och teckenmellanrum variera för att kunna upprätthålla jämna marginaler. Men är det många obekanta begrepp eller personnamn som introduceras för läsaren kan det vara lättare att förstå dessa ifall de inte är avstavade. Därtill tycker en del att läsningen störs om ord avstavas mellan sidor, på samma sätt som ensamrader stör läsningen.

Text som är justerad åt vänster eller höger ska dock sällan ha mycket avstavningar. Själva syftet med vänster- eller högerjusterad text är ju att ena sidan ska vara ojämn, något som avstavningarna motverkar. Rubriker bör normalt inte avstavas alls.

Slutsats

Justeringen av brödtext är en ofta underskattad – och ibland helt okänd – aspekt av bokformgivningen. Inte nog med att man måste överväga hur stycken ska justeras, mellanrummen mellan enstaka ord och tecken behöver också tas med i beräkningen. Justering och avstavningar bidrar tillsammans till textens läsbarhet och har stor betydelse för hur boken upplevs.

Du kanske också gillar …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *