Personen mellan förlaget och tryckeriet
»When in doubt, use Caslon«. Denna devis har varit känd hos sättare och formgivare under flera århundraden. William Caslons 1700-talstypsnitt har visat sig vara gångbara, mångsidiga och tidlösa på ett sätt som få andra. De har nytecknats ett antal gånger och finns nu i åtskilliga varianter från många olika typsnittstillverkare.
I och med ordbehandlarnas intåg blev alla och envar införstådda med att typsnitt kommer i fyra varianter: normal, fet, kursiv och fet kursiv. Microsoft Word har dedikerade knappar för att ändra mellan dem. Vad har de fyra stilarna för plats inom typografin? Vad kommer kursiv och fet stil ifrån? Och är det verkligen självklart att professionella typsnitt ska komma i dessa varianter? Här tittar jag närmare på typsnittens kursiver och fetstilar.
Garamond är ett av världens mest populära typsnitt. Eller, egentligen är det fel att säga att det är ett typsnitt. Sedan de ursprungliga typerna göts i Frankrike på 1500-talet har det nytecknats och omtolkats ett antal gånger. Idag finns det ett ansenligt antal snarlika typsnitt som bär Garamonds namn – och några som inte gör det.
Att lära sig arbeta med färg i bokproduktion är inte helt enkelt. Det finns många aspekter att tänka på när man färgsätter sina trycksaker och bearbetar bilder inför tryckning. I denna text går jag igenom grunderna för färghantering vid bokproduktion. Jag förklarar additiv och subtraktiv färgblandning, som används av bildskärmar respektive trycksaker. Jag går också igenom färgmodellerna RGB och CMYK som kan sägas vara tillämpningar av additiv respektive subtraktiv färgblandning. Slutligen pratar jag om färgrymder och Pantone-färger, och förklarar vilka fällor boktypografen behöver undvika för att framgångsrikt arbeta med färg i trycksaker.
Inom typografi finns en lång tradition av att tillämpa det gyllene snittet och Fibonaccis talserie vid val av mått. Dessa är användbara verktyg inom typografi för att hitta lämpliga proportioner som känns balanserade och tilltalande.
Många som arbetar med text har nog hört begreppet »en fyrkants indrag« som ett sätt att markera nya stycken. Faktum är att fyrkant är ett återkommande begrepp inom typografi – i synnerhet när det handlar om avstånd och indrag. Men vad menar egentligen en boktypograf när hen talar om en fyrkant? Och hur använder man fyrkanten?
En anfang är en förstorad inledningsbokstav i en text. Anfanger har funnits i våra texter ända sedan tidig medeltid, och är populära i böcker och tidningar än idag. Anfanger visar effektivt var texten börjar, och kan göra en tung text mer lättillgänglig genom att bryta upp textmassan. Text kan också inledas med några ingångsord i avvikande stil, exempelvis kapitäler eller ett kontrasterande typsnitt.
De numeriska tecknen som vi vanligtvis använder när vi skriver har ett helt annat ursprung än alfabetet. Deras föregångare uppfanns i Indien under de första århundradena e.Kr. De togs i bruk av arabiska matematiker och köpmän som förde med dem till Europa under medeltiden. Därför kallas siffertecknen ibland indo-arabiska siffror.
I modern typografi finns det huvudsakligen två typer av siffror att välja mellan: versala siffror och gemena siffror. Siffrorna kan dessutom finnas i två olika bredder: proportionerlig bredd och fast bredd. Alla dessa alternativ har olika funktion i sättningen av böcker.
Vårt alfabet – det som kallas det latinska eller romerska – har en lång och komplicerad historia. Det vi oftast använder idag när vi skriver svenska härstammar från två äldre alfabeten. Dessa var romarnas capitalis, föregångarna till våra versaler, och Karl den stores karolingiska minuskler som ligger till grund för våra gemener. Ur versalerna utvecklades senare vad vi lite djärvt kan kalla ett tredje alfabet: kapitäler.
De flesta kan skilja på en punkt och ett komma, och gemene man blandar vanligtvis inte ihop frågetecken och utropstecken. Men vad skiljer egentligen ett tankstreck från ett bindestreck, och hur ser man skillnad på ett multiplikationstecken och ett x? Här reder jag ut begreppen för några av våra ovanligare skiljetecken.