Anfanger
En anfang är en förstorad inledningsbokstav i en text. Ordet anfang kommer från tyska, där det helt enkelt betyder »början«.
Anfanger har funnits i våra texter ända sedan tidig medeltid. I de keltiska manuskripten var anfangerna ibland så stora att de fyllde en hel sida. När det europeiska boktrycket utvecklades på 1400-talet lämnade tryckarna ofta utrymme för handritade anfanger.
Än idag är anfanger populära i böcker och tidningar. Anfanger visar effektivt var texten börjar, och kan göra en tung text mer lättillgänglig genom att bryta upp textmassan.
Många romaner och faktaböcker inleder varje kapitel med en anfang. Denna kan vara satt i samma typsnitt som brödtexten eller i ett kontrasterande typsnitt. Anfangens teckenstorlek motsvarar ofta tre till fyra textrader, men både större och mindre anfanger är möjliga.
Anfanger linjerar ofta i överkant med första textradens x-höjd. Det är dock fullt tillåtet att låta anfangen sticka upp högre, eller helt enkelt vila på första radens baslinje. I sidled kan anfangen linjera med texten åt vänster. Men den kan också ligga längre ut åt vänster, eller vara placerad helt och hållet i marginalen.
Anfanger i Indesign
I Adobe Indesign kan man ange att ett eller flera tecken i början av ett stycke ska vara anfangbokstäver. Det går att bestämma hur många rader de ska hänga ner och vilken stil de ska ha. Funktionen ger dock ganska begränsade möjligheter att finjustera anfangernas utseende.
De automatiska anfangerna läggs i en tom rektangel. Denna rektangel har samma vänstermarginal och överkant som texten, och samma bredd och höjd som själva anfangen.
Om anfangen har seriffer är det dock elegantare ifall dessa sticker ut i vänstermarginalen, och bokstavens stapel i stället kan linjera med vänsterkanten. För bokstäver som är smalare upptill än nedtill, exempelvis A och R, kan det bli för stort avstånd mellan anfangen och efterföljande bokstav i ordet. Här skulle man hellre dra första textraden närmare anfangen, eller låta all text följa anfangens kontur. Men sådana justeringar är svåra att göra med de automatiska anfangerna.
I texter som inleds med ett citattecken ska detta förstås inte utgöra anfangen. Lämpligtvis placeras citattecknet i stället till vänster om anfangen, i samma grad som brödtexten eller något större.
Ingångsord
Text kan också inledas med några ord i avvikande stil, exempelvis kapitäler eller ett kontrasterande typsnitt. Jag har inte hittat något etablerat namn för dessa ord, men jag kallar dem ibland ingångsord. Ingångsord kan användas i stället för eller i kombination med anfanger. Efter anfanger fungerar ingångsorden som en mjuk övergång till brödtexten.
Även för ingångsord finns det en automatisk funktion i Indesign. Funktionen kallas »kapslade format« och möjliggör att sätta ett bestämt antal ord i avvikande stil. Precis som för anfanger är dock funktionen något begränsande. Ofta vill man att ingångsorden ska uppta ungefär en tredjedel av satsytan. Med den automatiska funktionen beror dock ingångens längd på hur långa orden är: långa ord kan fylla upp hela första raden, medan korta ord medför en alltför kort ingång.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är anfanger och ingångsord effektiva sätt att lätta upp en text och markera dess inledning. Indesigns möjligheter att skapa anfanger och ingångsord med automatik är dock ganska begränsade. De boktypografer som vill ha detaljkontroll över utseendet på anfanger och ingångar är hänvisade till att skapa dessa för hand.
