I och med ordbehandlarnas intåg blev alla och envar införstådda med att typsnitt kommer i fyra varianter: normal, fet, kursiv och fet kursiv. Microsoft Word har dedikerade knappar för att ändra mellan dem. Vad har de fyra stilarna för plats inom typografin? Vad kommer kursiv och fet stil ifrån? Och är det verkligen självklart att professionella typsnitt ska komma i dessa varianter? Här tittar jag närmare på typsnittens kursiver och fetstilar.
Jävla karlar
Julen 1983 får sjuårige Andrev veta att hans pappa inte är hans pappa. För Andrev känns det som att han får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land. Men det kommer inga andar för att föra honom dit, bara nya pappor som inte är hans. Andrev Walden romandebuterar med en vild berättelse om att växa upp i spillrorna av 68-rörelsen och om mammor som står under köksfläkten och säger jävla karlar. Typografiskt har boken ett väl genomtänkt omslag, men slarv i inlagans sättning och svag koppling mellan omslag och inlaga drar ner helhetsintrycket.
Att göra det osynliga synligt: om dolda tecken i Word och Indesign
Text och typografi handlar inte bara om bokstäver. Lika viktigt är det som pågår mellan bokstäverna. Ordmellanrum, indrag och avstånd mellan stycken har stor betydelse för hur vi upplever typografi – för att inte tala om tabbar och tabeller. Här nedan skriver jag om ett kraftfullt hjälpmedel för att detaljstyra mellanrummen i text. Ett hjälpmedel som många använder varje dag, och andra helt förbiser.
Garamond: femhundraåring med många ansikten
Garamond är ett av världens mest populära typsnitt. Eller, egentligen är det fel att säga att det är ett typsnitt. Sedan de ursprungliga typerna göts i Frankrike på 1500-talet har det nytecknats och omtolkats ett antal gånger. Idag finns det ett ansenligt antal snarlika typsnitt som bär Garamonds namn – och några som inte gör det.
Föda: en handbok i mentala och fysiska förberedelser
Att föda barn är det mest naturliga och samtidigt det mest extraordinära som finns. Människor gör det varje dag, över hela världen, men för individen kan det bli en unik, existentiell upplevelse. Föda ger kunskap och handfasta tips för att vara väl förberedd inför, under och efter födseln. Typografiskt är boken vacker och genomtänkt, med enstaka missar.
Att fela är mänskligt: om korrektur och korrekturtecken
En ofrånkomlig del av all bokproduktion är korrekturen. När en text är satt första gången skickas de satta sidorna till en korrekturläsare – eller motsvarande – som noggrant tittar igenom texten och markerar felaktigheter. När texten är genomgången och alla funna fel är uppmarkerade skickas ett korrektur tillbaka till boktypografen. Så här har det gått till i hundratals år. Men detaljerna i tillvägagångssättet har förstås varierat kraftigt. Särskilt under det senaste decenniet har nya metoder uppstått.
Malma station
Fem personer är på resa genom Sverige. De reser alla mot Malma station och varken de eller läsaren vet hur deras öden hänger samman. Typografiskt är formgivning och sättning i Malma station helt adekvat, även om båda hade kunnat bli ännu bättre.
Desktop publishing: en kort historik
Trycktekniken genomgick flera stora tekniska reformer under 1900-talet. Först kom omställningen från blytryck till fotosättning under mitten av århundradet. Därefter, i samband med persondatorernas intåg på 1980-talet, uppstod desktop publishing, DTP. Denna text beskriver programvarans utveckling från de första primitiva DTP-programmen till dagens kraftfulla system. Samtidigt kan vi följa fyra decennier av tekniska innovationer.
Dolda gudar: en bok om allt som inte går förlorat i en översättning
I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Boken visar hur synen på översättning har varierat från forntid till nutid. Typografiskt är boken utmärkt formgiven, men den har också en del oväntade detaljer som kanske är lite väl djärva.
Bekänna färg: om färgmodeller och färgrymder
Att lära sig arbeta med färg i bokproduktion är inte helt enkelt. Det finns många aspekter att tänka på när man färgsätter sina trycksaker och bearbetar bilder inför tryckning. I denna text går jag igenom grunderna för färghantering vid bokproduktion. Jag förklarar additiv och subtraktiv färgblandning, som används av bildskärmar respektive trycksaker. Jag går också igenom färgmodellerna RGB och CMYK som kan sägas vara tillämpningar av additiv respektive subtraktiv färgblandning. Slutligen pratar jag om färgrymder och Pantone-färger, och förklarar vilka fällor boktypografen behöver undvika för att framgångsrikt arbeta med färg i trycksaker.