Typografisk recension

Värsta bästa tonåren

Värsta bästa tonåren är en ny bok i värsta-bästa-serien som vänder sig lika mycket till tonåringar som till lärare och föräldrar. Unga röster bjuder på berättelser från sina egna tonår. Kriminologen och författaren Maria Dufva ger råd om konflikter och problem medan barnmorskan Frida Garell svarar på alla de frågor hon möter i sitt arbete på en ungdomsmottagning. Boken är ett lexikon för unga som vänder ut och in på ideal, normer och trender och sätter ord på svåra känslor.

Typografisk recension

Detransition, baby

Reese har destruktiva relationer med gifta män och är olyckligt kär i sitt ex Amy. Amy har genomgått en detransition och lever åter som man, men har andra bekymmer: Trots år av hormonbehandlingar har han lyckats göra sin chef gravid. Ames möter Reese igen och slås av en insikt. Tänk om en annan sorts familj är möjlig? Detransition, baby är en rom-com om moderskap och trassliga relationer. Den blev en bästsäljare och nominerades till Women’s Prize for Fiction 2021.

Formgivning Sättning Typografisk produktion

Fyrkanten: typografins kvadratiska byggsten

Många som arbetar med text har nog hört begreppet »en fyrkants indrag« som ett sätt att markera nya stycken. Faktum är att fyrkant är ett återkommande begrepp inom typografi – i synnerhet när det handlar om avstånd och indrag. Men vad menar egentligen en boktypograf när hen talar om en fyrkant? Och hur använder man fyrkanten?

Formgivning Sättning Typografisk produktion

Vi tar det från början: om anfanger och ingångsord

En anfang är en förstorad inledningsbokstav i en text. Anfanger har funnits i våra texter ända sedan tidig medeltid, och är populära i böcker och tidningar än idag. Anfanger visar effektivt var texten börjar, och kan göra en tung text mer lättillgänglig genom att bryta upp textmassan. Text kan också inledas med några ingångsord i avvikande stil, exempelvis kapitäler eller ett kontrasterande typsnitt.

Formgivning Sättning Typografisk produktion

Från 0 till 9: Siffror för alla tillfällen

De numeriska tecknen som vi vanligtvis använder när vi skriver har ett helt annat ursprung än alfabetet. Deras föregångare uppfanns i Indien under de första århundradena e.Kr. De togs i bruk av arabiska matematiker och köpmän som förde med dem till Europa under medeltiden. Därför kallas siffertecknen ibland indo-arabiska siffror.

I modern typografi finns det huvudsakligen två typer av siffror att välja mellan: versala siffror och gemena siffror. Siffrorna kan dessutom finnas i två olika bredder: proportionerlig bredd och fast bredd. Alla dessa alternativ har olika funktion i sättningen av böcker.

Formgivning Sättning Typografisk produktion

Våra tre alfabeten: om versaler, gemener och kapitäler

Vårt alfabet – det som kallas det latinska eller romerska – har en lång och komplicerad historia. Det vi oftast använder idag när vi skriver svenska härstammar från två äldre alfabeten. Dessa var romarnas capitalis, föregångarna till våra versaler, och Karl den stores karolingiska minuskler som ligger till grund för våra gemener. Ur versalerna utvecklades senare vad vi lite djärvt kan kalla ett tredje alfabet: kapitäler.