Typografisk recension

Värsta bästa tonåren

Värsta bästa tonåren är en ny bok i värsta-bästa-serien som vänder sig lika mycket till tonåringar som till lärare och föräldrar. Unga röster bjuder på berättelser från sina egna tonår. Boken är ett lexikon för unga som vänder ut och in på ideal, normer och trender och sätter ord på svåra känslor. Typografiskt är boken väl sammanhållen och genomtänkt formgiven, med spännande och dynamisk bruk av typsnitt och färger.

Typografisk recension

Detransition, baby

Reese har destruktiva relationer med gifta män och är olyckligt kär i sitt ex Amy. Amy har genomgått en detransition och lever åter som man, men han har lyckats göra sin chef gravid. Ames möter Reese igen och slås av en insikt. Tänk om en annan sorts familj är möjlig? Detransition, baby är en rom-com om moderskap och trassliga relationer. Typografiskt är boken väl formgiven och layoutad, men kommunikationen mellan omslaget och inlagan är obefintlig.

Typografisk recension

Tim: Biografin om Avicii

Tim: Biografin om Avicii är skriven av journalisten Måns Mosesson som genom intervjuer med Tim Berglings familj, vänner och musikerkollegor kommit DJ:n in på livet. Boken ger en ärlig bild av Tim och hans sökande, och väjer inte för de svårigheter som han, och många andra unga i dag, kämpar med. Typografiskt får boken väl godkänt för form och sättning. Man hade dock kunnat gå ännu längre i att gifta ihop omslaget med inlagan.

Formgivning Sättning Typografisk produktion

Vi tar det från början: om anfanger och ingångsord

En anfang är en förstorad inledningsbokstav i en text. Anfanger har funnits i våra texter ända sedan tidig medeltid, och är populära i böcker och tidningar än idag. Anfanger visar effektivt var texten börjar, och kan göra en tung text mer lättillgänglig genom att bryta upp textmassan. Text kan också inledas med några ingångsord i avvikande stil, exempelvis kapitäler eller ett kontrasterande typsnitt.

Formgivning Sättning Typografisk produktion

Från 0 till 9: Siffror för alla tillfällen

De numeriska tecknen som vi vanligtvis använder när vi skriver har ett helt annat ursprung än alfabetet. Deras föregångare uppfanns i Indien under de första århundradena e.Kr. De togs i bruk av arabiska matematiker och köpmän som förde med dem till Europa under medeltiden. Därför kallas siffertecknen ibland indo-arabiska siffror.

I modern typografi finns det huvudsakligen två typer av siffror att välja mellan: versala siffror och gemena siffror. Siffrorna kan dessutom finnas i två olika bredder: proportionerlig bredd och fast bredd. Alla dessa alternativ har olika funktion i sättningen av böcker.

Typografisk recension

Himlabrand

Ántes liv har präglats av de samiska traditionerna. Men plötsligt finns det något annat där, något som pockar och drar. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till något större. Himlabrand är en berättelse om arv, släktrelationer och ett uråldrigt band till det som varit. Typografiskt är boken väl sammanhållen och fint formgiven, men sättningen hade kunnat bli ännu lite bättre.

Formgivning Sättning Typografisk produktion

Våra tre alfabeten: om versaler, gemener och kapitäler

Vårt alfabet – det som kallas det latinska eller romerska – har en lång och komplicerad historia. Det vi oftast använder idag när vi skriver svenska härstammar från två äldre alfabeten. Dessa var romarnas capitalis, föregångarna till våra versaler, och Karl den stores karolingiska minuskler som ligger till grund för våra gemener. Ur versalerna utvecklades senare vad vi lite djärvt kan kalla ett tredje alfabet: kapitäler.