Torrey Peters, Albert Bonniers Förlag
ISBN: 978-91-0-019502-1
Grafisk formgivare: okänd
Omslagsformgivare: Rachel Ake

Omslaget till Detransition, baby

Reese har destruktiva relationer med gifta män och är olyckligt kär i sitt ex Amy. Amy har genomgått en detransition och lever åter som man, men han har lyckats göra sin chef gravid. Ames möter Reese igen och slås av en insikt. Tänk om en annan sorts familj är möjlig? Detransition, baby är en rom-com om moderskap och trassliga relationer. Typografiskt är boken väl formgiven och layoutad, men kommunikationen mellan omslaget och inlagan är obefintlig.

Framsidan till svenska upplagan av Detransition, baby pryds av en illustration i starka sekundärfärger – orange, grönt, lila – med ett mönster av ansikten som stirrar på betraktaren. Mönstret kan anspela på huvudpersonernas komplicerade liv och förhållanden till varandra. Vi människor är också hårdkodade att lägga märke till ögon och ansikten, så bilden lär hjälpa till att fånga uppmärksamheten i bokhandeln. Typografin på framsidan använder genomgående typsnittet Elephant black, en rustik men udda sanserif som blandar moderna drag med grepp från 1800-talets grotesker. Elephant black återkommer på omslagets rygg samt baksidan där typsnittet får sällskap av linearantikvan Chronicle.

I bokens inlaga används inga av dessa typsnitt, vilket brukar tyda på att den är satt i en av förlagets standardmallar. Typsnittet är i stället genomgående Sabon, en diagonalantikva skapad av formgivaren Jan Tschichold. Sabon är ett pålitligt och lättläst val för boktypografi, vilket innebär att den är extremt populär. Just det gör förstås valet också en aning tråkigt.

Inlagans sättning är på det stora hela utmärkt. Boken har ett ovanligt konsekvent bruk av nedryck: överallt där det alls är rimligt linjerar textblocken (smutstiteln, boktiteln, tryckortssidan, dedikationen, kapitelnamn och kapitelstarter) mot samma baslinje, ungefär en tredjedel ner på sidan. Det ger inlagan ett balanserat, genomtänkt och sammanhållet intryck. Antalet tecken per rad ligger runt sextio, vilket är läsvänligt och bra, och marginalerna är luftiga nog för att boken inte ska kännas för kompakt. Jag har inte hittat några ensamrader eller andra typografiska missar.

Boktiteln, dedikationen, kapitelnamn och kapitelstarter linjerar alla mot en gemensam baslinje.

Sammanfattningsvis är Detransition, baby en väl formgiven och satt bok, både utanpå och inuti. Som alltid är det dock tråkigt när omslagets och inlagans form talar helt olika formspråk och lika gärna kunde höra till två olika böcker.

Du kanske också gillar …