De flesta kan skilja på en punkt och ett komma, och gemene man blandar vanligtvis inte ihop frågetecken och utropstecken. Men vad skiljer egentligen ett tankstreck från ett bindestreck, och hur ser man skillnad på ett multiplikationskryss och ett x? Här reder jag ut begreppen för några av våra ovanligare skiljetecken.
Citattecken
Enligt Svenska skrivregler används citattecken »runt citat och för att i löptext markera ord och vissa typer av namn«.
Internationellt varierar utseendet på citattecken kraftigt. I Sverige har vi dock två huvudtyper som används: apostrofer och gåsfötter.
Apostrofer ⟨ ” ⟩
»Apostrof« är egentligen namnet på tecknet ⟨ ’ ⟩ som används i utlämningar (som i fan tro’t) och vid engelska genitiv (som i MacDonald’s).
Citattecken med formen av apostrofer kallas ibland »nior« för att de till formen påminner om upphöjda siffror. För att vara igenkännliga som citattecken ska de bukta lätt åt höger, och nedre ändan ska peka snett åt vänster. I de flesta typsnitt ser apostrofer ut exakt som kommatecken, men högre placerade.
På de gamla skrivmaskinerna hade man inte så många tangenter att tillgå, och då slog man ofta ihop citattecknet ⟨ ” ⟩ med tumtecknet ⟨ ʺ ⟩ till ett tecken som bara var två vertikala streck. Denna sammanslagning följde med in i de tidiga datorerna och orsakar förvirring än idag.
Redan på skrivmaskinerna satt citattecknet ofta på skift+2. Men i många datorprogram får man fortfarande samma tecken som på de gamla skrivmaskinerna . I Microsoft Word kallas detta tecken för »rakt citattecken« medan den äkta varianten kallas »typografiskt citattecken«. I Word kan man också ställa in vilken sort man vill använda.
I svensk text används upphöjda nior både som inledande och avslutande citattecken. På andra språk förekommer dock både upphöjda sexor och nedsänkta nior.
”Svenska”
“English”
„Deutsch“
„Srpski”
Gåsfötter ⟨ » ⟩
Gåsfötter har formen av vinklar och kan påminna om spåren efter en fågel. (Gåsfötter kallas ibland också gåsögon efter vävtekniken med samma namn.)
Dessa tecken utvecklades ur apostrofen på 1800-talet. I Sverige är gåsfötter mindre vanliga än i Frankrike där de uppstod, men när de förekommer brukar de peka antingen »åt höger» eller »inåt« mot det citerade. Liksom med apostroferna varierar bruket kraftigt mellan olika länder.
»Svenska», »svenska«
« Français »
»Deutsch«
Dubbla och enkla tecken
I Sverige används oftast ”dubbla tecken” för citat, och ’enkla tecken’ för citat inom citat. Detta gäller i de flesta språk, för både apostrofer och gåsfötter. I England har det dock blivit vanligt att vända på det, och använda enkla tecken för citat och dubbla för citat inom citat. Tänk om det gick att införa i Sverige – så mycket bläck och utrymme det skulle spara!
”Jag sade: ’finns i sjön’.”
‘I said: “go fish”.’
Tre punkter 〈 . . . ⟩
Enligt Svenska skrivregler används tre punkter »för att markera att något utelämnats i en text eller en mening«, eller för att markera paus. När de tre punkterna uppfattas som ett enda tecken kallas de ibland ellips.
De tre punkterna behöver nästan alltid mer avstånd än punkttecken i följd normalt har. Så gott som alla typsnitt har ett tecken för tre punkter ⟨ … ⟩ – men hur användbart tecknet är varierar. Ofta är punkterna för tätt placerade även i detta tecken. Boktypografen är ofta hänvisad till att använda tre separata punkttecken och manuellt öka avståndet något mellan dem.
Tankstreck ⟨ – ⟩
Svenska skrivregler ger en lång rad användningsområden för tankstreck. Tecknet kan användas
- för att ange paus eller »parentetiska inskott och tillägg«,
- som anföringstecken vid replik,
- mellan »siffror, ortnamn etc. i uttryck som anger period, omfång, sträcka m.m.«,
- mellan personnamn i »mycket etablerade författar- eller kompositörspar«, eller
- för att »allmänt uttrycka en relation«.
Tankstreck skiljer sig från bindestreck ⟨ - ⟩ genom att vara betydligt längre. I många typsnitt är tankstrecket ungefär lika brett som en halv fyrkant, eller ett gement n. Det är därför tecknet på engelska kallas för en dash. När tankstreck används som replikstreck ska det alltid följas av ett mellanrum. När det används för att ange paus eller markera parentetiska inskott ska det omges av mellanslag på båda sidorna. I övriga sammanhang ska det stå tätt intill både föregående och efterföljande text.
– God morgon, sade Bilbo.
Hon var en klok och förstående mor – fast hon var en ko.
Butiken har öppet kl 10–16 under juni–augusti.
I engelsk typografi använder man gärna ett ännu längre streck för att markera pauser, ett så kallat em dash ⟨ — ⟩ som är ungefär lika brett som ett m. Det används normalt inte i svensk typografi.
Minustecken ⟨ − ⟩
Även om minustecknet kan vara förvillande likt tankstrecket, så har det ett eget tecken i datorernas teckenuppsättning. Också detta tecken ska vara lite längre än bindestrecket – helst ska det vara lika brett som plustecknet 〈 + ⟩. Hur mycket minustecknet skiljer sig från tankstrecket varierar dock mellan olika typsnitt, och det är många typsnitt som helt saknar ett separat minus. I många sammanhang kan man lika gärna använda tankstreck.
Multiplikationstecken
På svenska markeras multiplikation oftast med så kallad punktoperator ⟨ ∙ ⟩. På miniräknare, internationellt och i en del andra fall förekommer dock kryss ⟨ × ⟩ som multiplikationstecken. Asterisk ⟨ * ⟩ används aldrig som multiplikationstecken i satt typografi.
Punktoperator ⟨ ∙ ⟩
Punktoperatorn har ungefär samma utseende som en vanlig punkt, men är i höjdled placerad som minustecknet. Det finns ett annat, snarlikt skiljetecken som kallas halvhög punkt ⟨ · ⟩ och som inte används i svensk typografi. Detta tecken kan i nödfall brukas som punktoperator. Man bör dock inte använda tecknet ⟨ • ⟩ som kallas bomb (eller bullet på engelska) då det i regel är för kraftigt och iögonenfallande.
6 ∙ 9 = 54
Kryss ⟨ × ⟩
Krysstecknet för multiplikation används mestadels när man mäter ytor eller definierar förstoringsgrad. Detta tecken ska inte förväxlas med ett gement »x«. Krysstecknet är i regel mindre, placerat på samma höjd som övriga matematiska operatorer, och har inga seriffer (klackar). Om något ser det ut som ett plustecken som roterats 45 grader.
x × y × z = 423
Slutsats
När man sätter böcker kan åtskilliga specialtecken komma till användning. Många av dessa är inte så kända, och kan vara svåra att ens få fram i datorerna. Därför gäller det att som boktypograf vara uppmärksam så att inga tumtecken eller x slinker med, när texten borde innehålla citattecken och multiplikationskryss.
