Formgivning Typografisk produktion Typsnitt

Garamond: femhundraåring med många ansikten

Garamond är ett av världens mest populära typsnitt. Eller, egentligen är det fel att säga att det är ett typsnitt. Sedan de ursprungliga typerna göts i Frankrike på 1500-talet har det nytecknats och omtolkats ett antal gånger. Idag finns det ett ansenligt antal snarlika typsnitt som bär Garamonds namn – och några som inte gör det.

Typografen Claude Garamond

Claude Garamond (cirka 1500–1561).

Claude Garamond (eller Garamont, som namnet skrevs under hans levnad) var under 1500-talet verksam som typsnittsformgivare, typgjutare och bokförläggare. Hans typer var bland de första som förhöll sig friare till kalligrafins former – hans föregångare Nicholas Jenson och Aldus Manutius hade skapat typsnitt som nästan såg ut att vara handskrivna. Garamonds typsnitt var mycket populära under hans samtid, även om han aldrig verkar ha blivit rik på dem.

Vid Garamonds död i mitten av 1500-talet såldes hans typer, matriser och utrustning av, och typsnitten spreds till olika typsättare runt om i Europa. Med tiden skar formgivarna nya typsnitt med Garamonds typer som förlagor. (Garamond hade aldrig skapat någon kursiv stil. Den kursiv som oftast associeras med Garamond ritades av hans assistent Robert Granjon, som själv med tiden blev en känd typsnittsformgivare.)

En av de stilgjutare som inspirerades av Claude Garamond var Jean Jannon, som cirka 1615 skapade ett nytt typsnitt kallat Caractére de Université. Länge trodde man att Jannons typsnitt var Garamonds originalskärning. Det var först år 1925 som Beatrice Warde bevisade att så inte var fallet.

En snårskog av Garamond

Många typsnittstillverkare har givit ut egna typsnitt med namnet Garamond. En del av dessa typsnitt är baserade på Claude Garamonds egna. Bland dem finns

  • Adobe Garamond
  • Classical Garamond
  • Garamond Premier
  • URW Garamond.

Andra är i stället baserade på Jean Jannons Caractére de Université:

  • American Garamond
  • Garamond ATF
  • ITC Garamond
  • Monotype Garamond (som följer med Microsoft Office).

Det finns också en uppsjö andra typsnitt med samma namn. Många av dessa är så förvanskade från 1500-talsförlagorna att man knappt kan se släktskapet. Till dessa hör Ludlow Garamond, Archive Garamond och Garamond FB.

Sabon

Det finns alltså typsnitt som bär Garamonds namn men inte ser ut som Garamonds typer. Så finns det typsnitt som ser ut som Garamond men inte heter Garamond. Typsnittet Sabon skapades på 1960-talet av den berömde typsnittstecknaren Jan Tschichold, med Claude Garamonds typsnitt som förlaga. Tschicholds uppdrag var att konstruera ett typsnitt som kunde fungera i sättmaskinerna från både Monotype och Linotype. Detta innebar tekniska begränsningar som bland annat resulterade i att de kursiva bokstäverna är exakt lika breda som sina raka motsvarigheter. Sabon lever vidare och är, liksom Garamond, ett populärt boktypsnitt än idag.

Till vänster Garamond Premier rak och kursiv, till höger Sabon rak och kursiv. Sabons kursiva bokstäver är lika breda som de raka, medan Garamonds ofta är smalare.

Utmärkande drag

Garamond är en av de äldsta antikvastilarna. I många klassificeringssystem för typsnitt hamnar Garamond i gruppen »garalder« – vars namn är en kombination av namnen på typsnittsskaparna Garamond och Aldus. Enligt Hultenheims klassificeringssystem är Garamond en diagonalantikva.

Utmärkande för alla Garamond-typsnitt är de mjukt rundade serifferna som ansluter till bokstäverna med jämna kurvor. Karaktäristiskt är också de diagonala ansvällningarna; linjerna är tunnast vid strax efter 11 på urtavlan, vilket syns tydligt på gemena bdpq. Andra utmärkande drag är den mjuka övergången från tvärstreck till båge i innerformen på e, och bokstaven W som ser ut som två överlappande V.

Typsnitten som inspirerats av Jannons Caractére de Université skiljer sig från äkta Garamond i många detaljer: droppformen hos gemena a är mer utdragen och öglan är smalare, serifferna är vassare och spretigare, och bokstäverna har överlag färre kalligrafiska drag. Den svenske typografen Bo Berndal har beskrivit dem som mer »barock-påverkade«. Han anser att typsnitt baserade på de ursprungliga Garamond-typerna är vackrare. Jag är böjd att hålla med.

Slutsats

Garamond har under sin femhundraåriga historia visat sig vara en sann trotjänare i boktypografins tjänst. Det har uppstått många avarter som bär samma namn, men de som ligger närmast Claude Garamonds egna typsnitt fungerar mycket väl i de flesta trycksaker. Med sina mjuka, lätt kalligrafiska drag leder bokstäverna läsaren genom texten nästan utan motstånd. Det är inte så konstigt att Garamond fortfarande är ett av våra allra mest populära boktypsnitt.

Du kanske också gillar …