Personen mellan förlaget och tryckeriet
En anfang är en förstorad inledningsbokstav i en text. Anfanger har funnits i våra texter ända sedan tidig medeltid, och är populära i böcker och tidningar än idag. Anfanger visar effektivt var texten börjar, och kan göra en tung text mer lättillgänglig genom att bryta upp textmassan. Text kan också inledas med några ingångsord i avvikande stil, exempelvis kapitäler eller ett kontrasterande typsnitt.
De numeriska tecknen som vi vanligtvis använder när vi skriver har ett helt annat ursprung än alfabetet. Deras föregångare uppfanns i Indien under de första århundradena e.Kr. De togs i bruk av arabiska matematiker och köpmän som förde med dem till Europa under medeltiden. Därför kallas siffertecknen ibland indo-arabiska siffror.
I modern typografi finns det huvudsakligen två typer av siffror att välja mellan: versala siffror och gemena siffror. Siffrorna kan dessutom finnas i två olika bredder: proportionerlig bredd och fast bredd. Alla dessa alternativ har olika funktion i sättningen av böcker.
Vårt alfabet – det som kallas det latinska eller romerska – har en lång och komplicerad historia. Det vi oftast använder idag när vi skriver svenska härstammar från två äldre alfabeten. Dessa var romarnas capitalis, föregångarna till våra versaler, och Karl den stores karolingiska minuskler som ligger till grund för våra gemener. Ur versalerna utvecklades senare vad vi lite djärvt kan kalla ett tredje alfabet: kapitäler.
De flesta kan skilja på en punkt och ett komma, och gemene man blandar vanligtvis inte ihop frågetecken och utropstecken. Men vad skiljer egentligen ett tankstreck från ett bindestreck, och hur ser man skillnad på ett multiplikationstecken och ett x? Här reder jag ut begreppen för några av våra ovanligare skiljetecken.
I Word kan man ändra utseendet på en text genom att markera den och välja font, fontstorlek och stil från olika menylistor. Men det går också att ändra alla egenskaper för en text samtidigt genom att använda så kallade formatmallar. Formatmallar representerar specifika texttyper och är ovärderliga hjälpmedel för att att texten ska få ett konsekvent och genomtänkt utseende.
Innan ett bokmanus kan skickas till tryck behöver manuset sättas. Före sättningen måste dock bokens inlaga formges. Här ska vi titta på när man kan och bör trycka i färg, och vilka färger som kan användas. Vi funderar också över förutsättningarna och behoven när en bok ska illustreras.
Innan ett bokmanus kan skickas till tryck behöver manuset sättas. Före sättningen måste dock bokens inlaga formges. Här ska vi reda ut vad justering innebär och hur det påverkar texten. Vi ska också titta på vad som är lämpligt för avstavning.
Innan ett bokmanus kan skickas till tryck behöver manuset sättas. Före sättningen måste dock bokens inlaga formges. Här ska vi undersöka vad man bör tänka på vad gäller typsnitt, teckenstorlek och radavstånd.
När en bok har blivit formgiven är det dags för sättningen. Sättning, som också kallas ombrytning, innebär att bokens text och bilder placeras in på sidorna och får rätt typografi och layout.
Innan en bok kan sättas och skickas till tryck behöver bokens inlaga – text, bilder och allt annat mellan pärmarna – formges. Här tar vi en översiktlig titt på vad man kan ha i åtanke när man väljer sidstorlek och marginaler.