När en bok har blivit formgiven är det dags för sättningen. Sättning, som också kallas ombrytning, innebär att bokens text och bilder placeras in på sidorna och får rätt typografi och layout.
Grundläggande hantering av manus
Första steget när en bok ska sättas är i oftast att montera bokens manus i ett Adobe Indesign-dokument. Förlaget levererar i regel bokmanus i Word-format till den som ska sätta boken. Vid denna tidpunkt ser texten förstås inte alls ut som ska göra i den färdiga boken. Det är inte heller meningen.
Manuset använder ofta standardtypsnitten inställda i Microsoft Word, eller så har författaren valt ett typsnitt som hen tycker extra mycket om att skriva i. Fontstorlek och sidmarginaler är (förhoppningsvis) också valda för att underlätta författarens arbete.
När manuset är monterat i Indesign vidtar layoutarens arbete att kontrollera varje textstycke och se till att det får rätt typsnitt, typgrad och stil. Vid detta arbete är formatmallar till stor hjälp. Om manusets text är formaterad med formatmallar kan dessa återanvändas i Indesign. Typografen kan ange vilket utseende som ska användas för formatmallarna, och texten kan då i stort sett få rätt utseende med en gång.
Radfall
Vid sättningen måste man också samt se till att radfallet blir rätt. En enstaka textrad i ett flerradigt stycke som hamnar högst upp eller längst ned på en egen sida kallades förr »horunge«. (En enstaka rad högst upp kallades ibland »änka«.) Numera rekommenderar Språkrådet att man använder ordet »ensamrad« i stället.
Ensamrader överst på sidor är distraherande avbrott. De stör läsningen ungefär som en reklampaus precis före eftertexterna stör tevetittande. Ensamrader nederst på sidor gör mindre, och kan till och med vara ett effektivt sätt att leda läsaren till nästa sida. Men vill man ha maximal harmoni på sidorna undviker man ensamrader både överst och nederst på sidorna.
Den vanligaste metoden för att få bort ensamrader är att knipa text. Det innebär att minska avståndet mellan tecken – inte så mycket att texten blir svårläst, men tillräckligt för att stycket ska minskas med en rad. Ibland kan det tvärtom vara befogat att spärra text något (öka teckenavståndet) för att få stycket att fylla ytterligare en rad. I Indesign mäts knipning och spärrning i tusendelar av en fyrkant (bredden på en kvadrat som har textens fontstorlek). Vanligtvis bör text inte knipas eller spärras mer än 20/1000.
Rättning av specialtecken och mellanrum
En bok kan ofta behöva specialtecken som inte är lätta att hitta i Word. Det är därför vanligt att bokmanus använder bindestreck (-) i stället för tankstreck (–), fottecken (″) i stället för citattecken (”), och »x« i stället för multiplikationstecken (×). Dessa tecken och flera andra är det upp till boktypografen att ersätta.
Det kan också vara aktuellt att ersätta manusets mellanslag med olika typer av mellanrum beroende på sammanhanget. I namnet »Karl XII« vill man exempelvis ha ett fast mellanslag så att »Karl« och »XII« inte hamnar på olika rader. Helst ska mellanslaget också vara lite tunnare än ett vanligt mellanslag, gärna 1/6 av en fyrkant (se under Radfall ovan). Liknande anpassningar av avstånden behöver göras vid ord som »von«, förkortningar som »s.« med mera.
Montering av bilder
Alla bilder, figurer och illustrationer i boken behöver monteras som separata filer. Ligger bilderna inbäddade i wordmanuset kan det medföra diverse problem: de kan ha opålitlig upplösning, de går inte lätt att modifiera för tryck, och de kanske inte alls dyker upp när manuset monteras i Indesign.
Avstavningar
En annan uppgift som kan utföras under sättningen är att hålla utkik efter störande avstavningar och rätta till dessa. Ofta kan det dock vara bra att vänta med detta tills förlaget fått korrekturläsa den satta texten, då radfallet (och därmed avstavningarna) kan ändras när text formuleras om eller stryks.
Slutsats
Varje sida i boken behöver bearbetas på det vis som jag har beskrivit ovan. När hela manuset till slut är genomarbetat kan boktypografen klappa sig på axeln för ett gott dagsverke, och därefter skicka iväg en pdf av boken till förlaget för korrekturläsning.
