Personen mellan förlaget och tryckeriet
Ett av de vanligaste regelbrotten som man stöter på inom boktypografi är att sista raden i ett flerradigt stycke hamnar för sig själv överst på en sida. Sådana ensamrader betraktas som störande skönhetsfläckar, åtminstone av dem som bryr sig om sådana saker. Men varför är det så, egentligen? Och vad kan man göra åt dem?
»When in doubt, use Caslon«. Denna devis har varit känd hos sättare och formgivare under flera århundraden. William Caslons 1700-talstypsnitt har visat sig vara gångbara, mångsidiga och tidlösa på ett sätt som få andra. De har nytecknats ett antal gånger och finns nu i åtskilliga varianter från många olika typsnittstillverkare.
I och med ordbehandlarnas intåg blev alla och envar införstådda med att typsnitt kommer i fyra varianter: normal, fet, kursiv och fet kursiv. Microsoft Word har dedikerade knappar för att ändra mellan dem. Vad har de fyra stilarna för plats inom typografin? Vad kommer kursiv och fet stil ifrån? Och är det verkligen självklart att professionella typsnitt ska komma i dessa varianter? Här tittar jag närmare på typsnittens kursiver och fetstilar.
Text och typografi handlar inte bara om bokstäver. Lika viktigt är det som pågår mellan bokstäverna. Ordmellanrum, indrag och avstånd mellan stycken har stor betydelse för hur vi upplever typografi – för att inte tala om tabbar och tabeller. Här nedan skriver jag om ett kraftfullt hjälpmedel för att detaljstyra mellanrummen i text. Ett hjälpmedel som många använder varje dag, och andra helt förbiser.
Garamond är ett av världens mest populära typsnitt. Eller, egentligen är det fel att säga att det är ett typsnitt. Sedan de ursprungliga typerna göts i Frankrike på 1500-talet har det nytecknats och omtolkats ett antal gånger. Idag finns det ett ansenligt antal snarlika typsnitt som bär Garamonds namn – och några som inte gör det.
En ofrånkomlig del av all bokproduktion är korrekturen. När en text är satt första gången skickas de satta sidorna till en korrekturläsare – eller motsvarande – som noggrant tittar igenom texten och markerar felaktigheter. När texten är genomgången och alla funna fel är uppmarkerade skickas ett korrektur tillbaka till boktypografen. Så här har det gått till i hundratals år. Men detaljerna i tillvägagångssättet har förstås varierat kraftigt. Särskilt under det senaste decenniet har nya metoder uppstått.
Trycktekniken genomgick flera stora tekniska reformer under 1900-talet. Först kom omställningen från blytryck till fotosättning under mitten av århundradet. Därefter, i samband med persondatorernas intåg på 1980-talet, uppstod desktop publishing, DTP. Denna text beskriver programvarans utveckling från de första primitiva DTP-programmen till dagens kraftfulla system. Samtidigt kan vi följa fyra decennier av tekniska innovationer.
Att lära sig arbeta med färg i bokproduktion är inte helt enkelt. Det finns många aspekter att tänka på när man färgsätter sina trycksaker och bearbetar bilder inför tryckning. I denna text går jag igenom grunderna för färghantering vid bokproduktion. Jag förklarar additiv och subtraktiv färgblandning, som används av bildskärmar respektive trycksaker. Jag går också igenom färgmodellerna RGB och CMYK som kan sägas vara tillämpningar av additiv respektive subtraktiv färgblandning. Slutligen pratar jag om färgrymder och Pantone-färger, och förklarar vilka fällor boktypografen behöver undvika för att framgångsrikt arbeta med färg i trycksaker.
Inom typografi finns en lång tradition av att tillämpa det gyllene snittet och Fibonaccis talserie vid val av mått. Dessa är användbara verktyg inom typografi för att hitta lämpliga proportioner som känns balanserade och tilltalande.
Många som arbetar med text har nog hört begreppet »en fyrkants indrag« som ett sätt att markera nya stycken. Faktum är att fyrkant är ett återkommande begrepp inom typografi – i synnerhet när det handlar om avstånd och indrag. Men vad menar egentligen en boktypograf när hen talar om en fyrkant? Och hur använder man fyrkanten?