Richard Magyar, Mondial
ISBN: 978-91-8002-057-2
Grafisk formgivare: okänd
Omslagsformgivare: okänd
I Allt ingen sa berättar fotbollsspelaren Richard Magyar om livet som elitidrottare. »Det är en berättelse om att leva proffslivet samtidigt som man tvivlar på vem man är och sin plats i livet. Men det är också en berättelse om att jobba med sig själv och komma ut starkare på andra sidan.«
På bokens framsida håller Richard Magyar en fotboll mot pannan. Bollen tycks vara lagad med mängder av plåster – en effektfull bild av den psykiska ohälsa biografin berättar om. För bokens titel har man antingen använt ett skripttypsnitt med alternativa bokstavsformer, eftersom alla tecknen är unika, eller så är den faktiskt handskriven. Något som inte är helt uppenbart vid första ögonkastet är att titeln också är centrerad. Djärvt nog är författarnamnet högerjusterat och bildar tillsammans med bollen en diagonal tvärs över sidan. Ju mer man tittar på kompositionen desto mer genomtänkt verkar den.
Boktiteln ser handskriven ut även på smutstitel- och titelsidan – men där i en annan stil, märkligt nog. Även här är alla bokstäver unika, vilket kan tyda på äkta handskrift. Men det faktum att en stil används på omslaget och en annan i framvagnen minskar det i övrigt väl sammanhållna intrycket.
Sanserif-typsnittet som används till författarens namn på omslaget, Blender, återkommer däremot genom hela boken och håller ihop den tematiskt. Typsnittet används för åtskilliga formelement, som dedikationen, kapitelrubriker och särskild »faktatext«.
Detta typsnitt har man parat med Adobe Caslon. Kanske inte den mest självklara kombinationen; om Blender har ett sportigt och modernt uttryck är Caslon med sina 300-åriga anor essensen av tradition. Man hade nog kunnat få ett mer enhetligt och samtida uttryck om man parat Blender med en linearantikva med öppnare former. Å andra sidan är Caslon ett säkert val. Uttrycket »When in doubt, use Caslon« existerar av goda skäl.
Något annat som hade förtjänat lite mera eftertanke är pappersvalet. Bokens papper har ganska låg opacitet (hög genomskinlighet), vilket kan störa läsningen. Det är tur att texten åtminstone verkar ligga på ett baslinjeraster så att textraderna linjerar från sida till sida. I annat fall hade läsbarheten antagligen sjunkit avsevärt.
I övrigt är sättningen välgjord. Alla avstånd känns väl avvägda, raderna är lagom långa och ordmellanrummen blir aldrig störande stora.
Det sammanlagda intrycket av Allt ingen sa är en bok med genomtänkt typografi, som går igenom på både omslag och inlaga. Överlag blir det väl godkänt, med några smärre anmärkningar. Caslon som brödtexttypsnitt är kanske inte det mest spännande valet, men det är pålitligt och läsbart. Lite mystiskt är det att man använt två olika handskrivna boktitlar för omslag och titel/smutstitel, när omslagets text kunnat användas genomgående. Ett större problem är papprets låga opacitet, som gör att texten på efterföljande sida nästan går att läsa innan man har bläddrat.
