Värsta bästa tonåren är en ny bok i värsta-bästa-serien som vänder sig lika mycket till tonåringar som till lärare och föräldrar. Unga röster bjuder på berättelser från sina egna tonår. Boken är ett lexikon för unga som vänder ut och in på ideal, normer och trender och sätter ord på svåra känslor. Typografiskt är boken väl sammanhållen och genomtänkt formgiven, med spännande och dynamisk bruk av typsnitt och färger.
Gudomliga mått? Om gyllene snittet och Fibonaccis talserie
Inom typografi finns en lång tradition av att tillämpa det gyllene snittet och Fibonaccis talserie vid val av mått. Dessa är användbara verktyg inom typografi för att hitta lämpliga proportioner som känns balanserade och tilltalande.
Detransition, baby
Reese har destruktiva relationer med gifta män och är olyckligt kär i sitt ex Amy. Amy har genomgått en detransition och lever åter som man, men han har lyckats göra sin chef gravid. Ames möter Reese igen och slås av en insikt. Tänk om en annan sorts familj är möjlig? Detransition, baby är en rom-com om moderskap och trassliga relationer. Typografiskt är boken väl formgiven och layoutad, men kommunikationen mellan omslaget och inlagan är obefintlig.
Fyrkanten: typografins kvadratiska byggsten
Många som arbetar med text har nog hört begreppet »en fyrkants indrag« som ett sätt att markera nya stycken. Faktum är att fyrkant är ett återkommande begrepp inom typografi – i synnerhet när det handlar om avstånd och indrag. Men vad menar egentligen en boktypograf när hen talar om en fyrkant? Och hur använder man fyrkanten?
Tim: Biografin om Avicii
Tim: Biografin om Avicii är skriven av journalisten Måns Mosesson som genom intervjuer med Tim Berglings familj, vänner och musikerkollegor kommit DJ:n in på livet. Boken ger en ärlig bild av Tim och hans sökande, och väjer inte för de svårigheter som han, och många andra unga i dag, kämpar med. Typografiskt får boken väl godkänt för form och sättning. Man hade dock kunnat gå ännu längre i att gifta ihop omslaget med inlagan.
Vi tar det från början: om anfanger och ingångsord
En anfang är en förstorad inledningsbokstav i en text. Anfanger har funnits i våra texter ända sedan tidig medeltid, och är populära i böcker och tidningar än idag. Anfanger visar effektivt var texten börjar, och kan göra en tung text mer lättillgänglig genom att bryta upp textmassan. Text kan också inledas med några ingångsord i avvikande stil, exempelvis kapitäler eller ett kontrasterande typsnitt.
Den omänsklige
Den omänsklige är den åttonde fristående delen i Jonas Moströms populära och prisbelönta deckarserie om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg. Typografiskt är sättningen godkänd, men formgivningen är lite väl äventyrlig till och med för en deckare.
Från 0 till 9: Siffror för alla tillfällen
De numeriska tecknen som vi vanligtvis använder när vi skriver har ett helt annat ursprung än alfabetet. Deras föregångare uppfanns i Indien under de första århundradena e.Kr. De togs i bruk av arabiska matematiker och köpmän som förde med dem till Europa under medeltiden. Därför kallas siffertecknen ibland indo-arabiska siffror.
I modern typografi finns det huvudsakligen två typer av siffror att välja mellan: versala siffror och gemena siffror. Siffrorna kan dessutom finnas i två olika bredder: proportionerlig bredd och fast bredd. Alla dessa alternativ har olika funktion i sättningen av böcker.
Himlabrand
Ántes liv har präglats av de samiska traditionerna. Men plötsligt finns det något annat där, något som pockar och drar. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till något större. Himlabrand är en berättelse om arv, släktrelationer och ett uråldrigt band till det som varit. Typografiskt är boken väl sammanhållen och fint formgiven, men sättningen hade kunnat bli ännu lite bättre.
Våra tre alfabeten: om versaler, gemener och kapitäler
Vårt alfabet – det som kallas det latinska eller romerska – har en lång och komplicerad historia. Det vi oftast använder idag när vi skriver svenska härstammar från två äldre alfabeten. Dessa var romarnas capitalis, föregångarna till våra versaler, och Karl den stores karolingiska minuskler som ligger till grund för våra gemener. Ur versalerna utvecklades senare vad vi lite djärvt kan kalla ett tredje alfabet: kapitäler.