Personen mellan förlaget och tryckeriet
Ett av de vanligaste regelbrotten som man stöter på inom boktypografi är att sista raden i ett flerradigt stycke hamnar för sig själv överst på en sida. Sådana ensamrader betraktas som störande skönhetsfläckar, åtminstone av dem som bryr sig om sådana saker. Men varför är det så, egentligen? Och vad kan man göra åt dem?
I Afrosvenskar – 15 berättelser ur historien lyfts flera människoöden fram, såväl kända som okända. Tillsammans berättar de om den afrosvenska historien, från 1600-talet och framåt. Typografiskt är boken ambitiös och sammanhållen med många fina detaljer – och några få saker som skulle kunna förbättras.
»When in doubt, use Caslon«. Denna devis har varit känd hos sättare och formgivare under flera århundraden. William Caslons 1700-talstypsnitt har visat sig vara gångbara, mångsidiga och tidlösa på ett sätt som få andra. De har nytecknats ett antal gånger och finns nu i åtskilliga varianter från många olika typsnittstillverkare.
I och med ordbehandlarnas intåg blev alla och envar införstådda med att typsnitt kommer i fyra varianter: normal, fet, kursiv och fet kursiv. Microsoft Word har dedikerade knappar för att ändra mellan dem. Vad har de fyra stilarna för plats inom typografin? Vad kommer kursiv och fet stil ifrån? Och är det verkligen självklart att professionella typsnitt ska komma i dessa varianter? Här tittar jag närmare på typsnittens kursiver och fetstilar.
Julen 1983 får sjuårige Andrev veta att hans pappa inte är hans pappa. För Andrev känns det som att han får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land. Men det kommer inga andar för att föra honom dit, bara nya pappor som inte är hans. Andrev Walden romandebuterar med en vild berättelse om att växa upp i spillrorna av 68-rörelsen och om mammor som står under köksfläkten och säger jävla karlar. Typografiskt har boken ett väl genomtänkt omslag, men slarv i inlagans sättning och svag koppling mellan omslag och inlaga drar ner helhetsintrycket.
Text och typografi handlar inte bara om bokstäver. Lika viktigt är det som pågår mellan bokstäverna. Ordmellanrum, indrag och avstånd mellan stycken har stor betydelse för hur vi upplever typografi – för att inte tala om tabbar och tabeller. Här nedan skriver jag om ett kraftfullt hjälpmedel för att detaljstyra mellanrummen i text. Ett hjälpmedel som många använder varje dag, och andra helt förbiser.
Garamond är ett av världens mest populära typsnitt. Eller, egentligen är det fel att säga att det är ett typsnitt. Sedan de ursprungliga typerna göts i Frankrike på 1500-talet har det nytecknats och omtolkats ett antal gånger. Idag finns det ett ansenligt antal snarlika typsnitt som bär Garamonds namn – och några som inte gör det.
Att föda barn är det mest naturliga och samtidigt det mest extraordinära som finns. Människor gör det varje dag, över hela världen, men för individen kan det bli en unik, existentiell upplevelse. Föda ger kunskap och handfasta tips för att vara väl förberedd inför, under och efter födseln. Typografiskt är boken vacker och genomtänkt, med enstaka missar.
En ofrånkomlig del av all bokproduktion är korrekturen. När en text är satt första gången skickas de satta sidorna till en korrekturläsare – eller motsvarande – som noggrant tittar igenom texten och markerar felaktigheter. När texten är genomgången och alla funna fel är uppmarkerade skickas ett korrektur tillbaka till boktypografen. Så här har det gått till i hundratals år. Men detaljerna i tillvägagångssättet har förstås varierat kraftigt. Särskilt under det senaste decenniet har nya metoder uppstått.
Fem personer är på resa genom Sverige. De reser alla mot Malma station och varken de eller läsaren vet hur deras öden hänger samman. Typografiskt är formgivning och sättning i Malma station helt adekvat, även om båda hade kunnat bli ännu bättre.