Inom typografi finns en lång tradition av att tillämpa det så kallade gyllene snittet vid val av mått. Syftet är att trycksakens inbördes proportioner ska upplevas som så tilltalande som möjligt.
Det gyllene snittet är proportionerna mellan två tal där summan av talen förhåller sig till det större talet som det större talet förhåller sig till det mindre talet. Eller, enklare uttryckt:
(a + b) / a = a / b
Formeln uttrycker storleksförhållandet 1 : 1,618033988749 – eller, lite förenklat, 1 : 1,618. För att få fram det större talet kan man alltså multiplicera det mindre med 1,618. För att få fram det mindre talet kan man multiplicera det större med 0,618.
Fibonacci
Ett sätt att komma fram till gyllene snittet är att följa Fibonaccis talserie. Leonardo Fibonacci (ca 1170–1250) presenterade talserien i boken Liber abaci 1202 som ett exempel på hur kaniner kan föröka sig. Hans talserie är en följd av nummer där varje nytt nummer är summan av de två föregående: 1 + 1 = 2; 1 + 2 = 3; 2 + 3 = 5; 3 + 5 = 8 och så vidare. Fibonaccis talserie börjar så här:
0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233 …
Ju högre upp i talserien man kommer, desto närmare kommer två tal i följd att motsvara gyllene snittet. Exempelvis är 233 / 144 = 1,61805555…
Naturliga proportioner?
Det påstås emellanåt att gyllene snittet kan observeras i diverse olika proportioner i naturen, till exempel i människokroppen eller i snäckskal. Det händer också att gyllene snittet sägs ligga till grund för människans uppfattning om skönhet. Av det skälet har gyllene snittet ibland benämnts den gudomliga proportionen.
Många av de observerade förekomsterna av gyllene snittet är dock idealiserande eller normativa. Olika människor och snäckor uppvisar alla möjliga olika proportioner. Det går inte att säga att just gyllene snittets proportioner är de rätta och alla andra är »fel«.
Detta till trots är gyllene snittet och Fibonaccis talserie användbara verktyg inom typografi för att hitta lämpliga proportioner som känns balanserade och tilltalande.
Tillämpning inom typografi
Böckernas mått
En tillämpning av gyllene snittet hittar vi i några vanliga mått på boksidor. Många böcker i så kallade storpocketformat har höjden 210 mm, och bredder någonstans mellan 128 och 135 mm. Proportionerna ligger alltså mellan 1 : 1,56 och 1 : 1,64 – inte så långt ifrån gyllene snittets 1 : 1,618.
Det är värt att notera att A4 och andra A-format ligger ganska långt ifrån gyllene snittet, med proportioner på omkring 1 : 1,41. De är alltså proportionerligt bredare än bokformaten, och upplevs i regel inte heller som särskilt estetiska.
Medeltida marginaler
Typografen Jan Tschichold (1902–1974) demonstrerade att sidornas marginaler i medeltida böcker ofta är baserade på Fibonaccis talserie. Innermarginalen är lika bred som den övre marginalen, yttermarginalen är dubbelt så bred, och nedre marginalen är tre gånger så bred – alltså 1 : 1 : 2 : 3.
På medeltiden var det vanligt att sidornas mått hade proportionerna 1 : 1,5 – sidorna var 1,5 gånger så höga som de var breda. På sådana sidor får satsytan (det rödkantade området i bilden) proportioner nära det gyllene snittet.
Tschichold konstaterade också att vi i moderna böcker inte längre är vana vid böcker med detta utseende. De ger smala inner- och toppmarginaler och lämnar mycket tomt utrymme i yttre och nedre kanten. Idag är marginalernas bredd mycket friare. De har sällan någon direkt koppling till vare sig gyllene snittet eller Fibonacci.
Typgrader
Ett vanligt sätt att välja storlek på rubriker i en text är att utgå från gyllene snittet. Om brödtextens typgrad är 10 punkter kan textens rubriker exempelvis ha storlekarna 16 punkter (≈ 10 × 1,618), 26 punkter (≈ 16 × 1,618) och 42 punkter (≈ 26 × 1,618).
Slutsats
Gyllene snittet har fascinerat människor ända sedan det antika Grekland. Det har ibland tillskrivits gudomliga egenskaper, och använts för att definiera allt ifrån den ideala människans mått till formen på mollusker. Gyllene snittet är kanske inte så överjordiskt som man ibland kan få intrycket av, men det är fortfarande ett användbart verktyg i boktypografens verktygslåda. Med dess hjälp kan hen hitta estetiska och funktionella mått på såväl boksidor som textens typgrader. Men gyllene snittets användbarhet behöver inte sluta där. Nästa gång du formger en bok och funderar över hur stor en bild ska vara, eller hur långt två textramar ska placeras från varandra – varför inte testa med att tillämpa gyllene snittet?
